Kom till passet sjukt peppad, satte mig på cykeln och kände att mina ben inte alls hängde

med mitt psyke..

Dem var slöa, tunga och ville inte alls idag!

Men jag kämpade på, peppad som jag var, och efteråt..

Wow! Det var som första tuggan på en chokladkaka!

Man känner hur glad man blir för att ha orkat, och endorfinerna sprudlar i kroppen!

Såååå glad för att jag genomförde passet trots att benen inte riktigt ville idag,

för åh va skönt det va när ledaren sa, "nu sänker vi motståndet och slappnar av".

Lovely!

Så nu är jag hemma och ska strax börja laga mat :)

Igår blev det en omelett med soltorkade tomater, oliver, lök, och lite annat smått å gott :)

Puss!

Snart komer min pojke hem, han e söt så han får en stooor puss

för nu har han vart duktig och jobbat massa!

På tal om det så kom han precis nu! :)